Ett år.
Det var en gång en prins.
Han föddes en kall novemberdag.
Han hade blåa ögon och lockigt ljust hår. Han var den vackraste människan världen hade skådat.
Denna prins bar på ett leende som kunde smälta hjärtan och ett skratt som kunde locka fram tårar. Han var fantastisk.
Den unge prinsen var fylld med drömmar och förhoppningar om livet. Men inuti honom fanns fler tankar. Tankar om att aldrig räcka till, aldrig riktigt passa in i denna värld.
Prinsen växte upp, han träffade den överväldigande kärleken, en kärlek som fick honom att tappa fotfästet. För en stund var prinsen lycklig.
Men oron och tankarna fanns där, och växte sig starkare och starkare med tiden.
Kärlek kunde inte rädda prinsen från att falla samman. Gång på gång rasade väggarna runtom. Ingen kunde längre rädda prinsen från sig själv.
I femtio år kämpade prinsen, men bördorna blev för tunga för hans tunna kropp och svaga hjärta.
Den 30 juni 2007 tog den vackre prinsen sina sista andetag.
Det är idag den 30 juni 2008, ett år har gått.
Jag inser idag att världen inte förtjänade en prins som honom.
Och jag vet också att det aldrig kommer finnas en finare människa än honom.
Han var mannen i mitt liv.
Med det menar jag att han har gjort mig till den jag är. Och jag vet att att han finns i mig, hans blod rinner i mig. Hans kärlek finns i mitt hjärta.
Jag kommer aldrig älska någon lika mycket som jag älskar min pappa.
Aldrig.
Han föddes en kall novemberdag.
Han hade blåa ögon och lockigt ljust hår. Han var den vackraste människan världen hade skådat.
Denna prins bar på ett leende som kunde smälta hjärtan och ett skratt som kunde locka fram tårar. Han var fantastisk.
Den unge prinsen var fylld med drömmar och förhoppningar om livet. Men inuti honom fanns fler tankar. Tankar om att aldrig räcka till, aldrig riktigt passa in i denna värld.
Prinsen växte upp, han träffade den överväldigande kärleken, en kärlek som fick honom att tappa fotfästet. För en stund var prinsen lycklig.
Men oron och tankarna fanns där, och växte sig starkare och starkare med tiden.
Kärlek kunde inte rädda prinsen från att falla samman. Gång på gång rasade väggarna runtom. Ingen kunde längre rädda prinsen från sig själv.
I femtio år kämpade prinsen, men bördorna blev för tunga för hans tunna kropp och svaga hjärta.
Den 30 juni 2007 tog den vackre prinsen sina sista andetag.
Det är idag den 30 juni 2008, ett år har gått.
Jag inser idag att världen inte förtjänade en prins som honom.
Och jag vet också att det aldrig kommer finnas en finare människa än honom.
Han var mannen i mitt liv.
Med det menar jag att han har gjort mig till den jag är. Och jag vet att att han finns i mig, hans blod rinner i mig. Hans kärlek finns i mitt hjärta.
Jag kommer aldrig älska någon lika mycket som jag älskar min pappa.
Aldrig.
"Shadows are falling and I've been here all day
It's too hot to sleep time is running away
Feel like my soul has turned into steel
I've still got the scars that the sun didn't heal
There's not even room enough to be anywhere
It's not dark yet, but it's getting there"
It's too hot to sleep time is running away
Feel like my soul has turned into steel
I've still got the scars that the sun didn't heal
There's not even room enough to be anywhere
It's not dark yet, but it's getting there"
It´s not dark yet, but it´s getting there...
För exakt ett år sedan satt jag på pappas altan tillsammans med pappa och M.
Solen stekte och vi åt en underbar frukost med jordgubbar och solmogna smultron. Vi drack kaffe och skrattade i timmar.
Jag visste då inte att jag hade tre dagar kvar med min pappa.
För Tre dagar senare tog han sitt liv.
Detta är en jobbig vecka för mig.
För ett år sedan tillbringade jag min sista vecka tillsammans med pappa.
Och jag minns varje minut. Jag minns varje ord vi sa. Jag minns varje låt vi spelade. Jag minns allt. I minsta detalj.
På något sätt tog jag till mig allt som hände under de dagarna. Som om jag visste vad som skulle hända. Jag kände att något var fel, jag visste hur pappa mådde innerst inne, och jag visste vad han tänkte.
Jag har memorerat allt vi sade i mitt hjärta. Jag kan fortfarande höra hans röst, hur han berättade för mig hur otroligt ledsen han var. Jag kunde inte göra något. Mer än att lyssna, och försöka trösta. Kanske hjälpte det honom lite. Jag vill tro att jag fanns där vid hans sida. Och jag vill tro att han tänkte på mig en sista gång, med kärlek, och som en hjälpande hand, innan han tog det slutgiltiga steget.
Nu vill jag sova. Och hoppas att natten drar ur alla tankar ur mitt huvud. Med hopp om jag vaknar imorgon och allting bara var en mardröm.
Solen stekte och vi åt en underbar frukost med jordgubbar och solmogna smultron. Vi drack kaffe och skrattade i timmar.
Jag visste då inte att jag hade tre dagar kvar med min pappa.
För Tre dagar senare tog han sitt liv.
Detta är en jobbig vecka för mig.
För ett år sedan tillbringade jag min sista vecka tillsammans med pappa.
Och jag minns varje minut. Jag minns varje ord vi sa. Jag minns varje låt vi spelade. Jag minns allt. I minsta detalj.
På något sätt tog jag till mig allt som hände under de dagarna. Som om jag visste vad som skulle hända. Jag kände att något var fel, jag visste hur pappa mådde innerst inne, och jag visste vad han tänkte.
Jag har memorerat allt vi sade i mitt hjärta. Jag kan fortfarande höra hans röst, hur han berättade för mig hur otroligt ledsen han var. Jag kunde inte göra något. Mer än att lyssna, och försöka trösta. Kanske hjälpte det honom lite. Jag vill tro att jag fanns där vid hans sida. Och jag vill tro att han tänkte på mig en sista gång, med kärlek, och som en hjälpande hand, innan han tog det slutgiltiga steget.
Nu vill jag sova. Och hoppas att natten drar ur alla tankar ur mitt huvud. Med hopp om jag vaknar imorgon och allting bara var en mardröm.
Midsommar
MIn första midsommar någonsin utan pappa.
Detta är den sista högtiden under det senaste året som vi får "fira" utan pappa.
Nu börjar allt om igen. En gång till.
Detta är den sista högtiden under det senaste året som vi får "fira" utan pappa.
Nu börjar allt om igen. En gång till.
Sex and the city
Den var underbar! Filmen. Sex and the city - The movie.
Fantastisk. Underbar. Som jag förväntat mig, fast om möjligt ännu bättre.
Kärlek kärlek kärlek.
Inatt kommer jag sova gott.
Med hopp om att kärlek aldrig dör.
Fantastisk. Underbar. Som jag förväntat mig, fast om möjligt ännu bättre.
Kärlek kärlek kärlek.
Inatt kommer jag sova gott.
Med hopp om att kärlek aldrig dör.
Pappa
Dagar då man bara vill ge upp.
Inte bry sig om någonting.
Bara låtsas att allt är som vanligt.
Saknaden är så påtaglig ibland.
Jag kan känna en doft, och känna att det är pappa.
Jag kan höra ett skratt långt bort, som får hjärtat att slå ett extra slag, för det lät precis som honom.
Vissa dagar är bara helt tomma.
Jag bara väntar på att han ska komma hem igen, tillbaka till oss.
För ibland orkar jag inte, inte själv.
Inte utan pappa.
"Pappa, varför gråter jag och varför är det så
Att dagarna känns tomma och att nätterna känns grå
Jag vet att ingenting är lätt men är det mödan värt
Att leva snett och såra
Och göra svaren svåra
Och sträva fast man innerst inne ingenting har lärt"
Inte bry sig om någonting.
Bara låtsas att allt är som vanligt.
Saknaden är så påtaglig ibland.
Jag kan känna en doft, och känna att det är pappa.
Jag kan höra ett skratt långt bort, som får hjärtat att slå ett extra slag, för det lät precis som honom.
Vissa dagar är bara helt tomma.
Jag bara väntar på att han ska komma hem igen, tillbaka till oss.
För ibland orkar jag inte, inte själv.
Inte utan pappa.
"Pappa, varför gråter jag och varför är det så
Att dagarna känns tomma och att nätterna känns grå
Jag vet att ingenting är lätt men är det mödan värt
Att leva snett och såra
Och göra svaren svåra
Och sträva fast man innerst inne ingenting har lärt"
kärlek
www.Putteiparken.se
Every grain of sand
"In the time of my confession, in the hour of my deepest need
When the pool of tears beneath my feet flood every newborn seed
There's a dyin' voice within me reaching out somewhere,
Toiling in the danger and in the morals of despair.
Don't have the inclination to look back on any mistake,
Like Cain, I now behold this chain of events that I must break.
In the fury of the moment I can see the Master's hand
In every leaf that trembles, in every grain of sand.
Oh,the flowers of indulgence and the weeds of yesteryear,
Like criminals, they have choked the breath of conscience and good cheer.
The sun beat down upon the steps of time to light the way
To ease the pain of idleness and the memory of decay.
I gaze into the doorway of temptation's angry flame
And every time I pass that way I always hear my name.
Then onward in my journey I come to understand
That every hair is numbered like every grain of sand.
I have gone from rags to riches in the sorrow of the night
In the violence of a summer's dream, in the chill of a wintry light,
In the bitter dance of loneliness fading into space,
In the broken mirror of innocence on each forgotten face.
I hear the ancient footsteps like the motion of the sea
Sometimes I turn, there's someone there, other times it's only me.
I am hanging in the balance of the reality of man
Like every sparrow falling, like every grain of sand"
When the pool of tears beneath my feet flood every newborn seed
There's a dyin' voice within me reaching out somewhere,
Toiling in the danger and in the morals of despair.
Don't have the inclination to look back on any mistake,
Like Cain, I now behold this chain of events that I must break.
In the fury of the moment I can see the Master's hand
In every leaf that trembles, in every grain of sand.
Oh,the flowers of indulgence and the weeds of yesteryear,
Like criminals, they have choked the breath of conscience and good cheer.
The sun beat down upon the steps of time to light the way
To ease the pain of idleness and the memory of decay.
I gaze into the doorway of temptation's angry flame
And every time I pass that way I always hear my name.
Then onward in my journey I come to understand
That every hair is numbered like every grain of sand.
I have gone from rags to riches in the sorrow of the night
In the violence of a summer's dream, in the chill of a wintry light,
In the bitter dance of loneliness fading into space,
In the broken mirror of innocence on each forgotten face.
I hear the ancient footsteps like the motion of the sea
Sometimes I turn, there's someone there, other times it's only me.
I am hanging in the balance of the reality of man
Like every sparrow falling, like every grain of sand"
Finns det någon som kan skriva som honom? Som kan få känslan så levande som han kan?
Som kan få det allra innersta att skaka sönder? Som kan få tankarna att arbeta tills de inte längre orkar mer? Som kan få hjärtat att nästan brista i ren uppgivenhet? Som kan få mig att vilja ändra och också förlåta?
Det finns bara en.
...
Grattis älskade syster igår!
Grattis älskade mamma idag!
Grattis älskade mamma idag!
Spanska stövlar
"Jag ska resa iväg, min käraste vän
Jag ska segla ifrån dej imorgon
Finns det nånting, jag kan skicka tillbaka till dej
ifrån landet, dit jag kommer
Nej, det finns inget, du kan skicka tillbaka till mej
Det finns ingenting, jag önskar att jag ägde
Bara att du kom hit tillbaka igen
likadan som när du reste
Men jag trodde kanske, du ville ha nånting fint
gjort av silver eller ädla stenar
antingen från bergen runt Madrid
eller från kusten vid Barcelona
Tag himmelens stjärnor och tag bergens guld
Tag dom vackraste pärlorna i havet
Jag skulle byta bort dom mot en kyss från dej
Det är det enda, jag önskar att du gav mej
Men kanske är jag borta länge än
och det är ju bara som jag frågar
Finns det inget, jag kan skicka som kan minna dej om mej
och göra dina dagar mindre långa
Hur kan du, hur kan du fråga mej igen
Du vet ju att det bara gör mej ledsen
Samma sak som jag vill ha idag
vill jag ju ha igen imorgon
Jag fick ett brev, det var en höstklar dag
Det var ifrån båten som hon seglar med
Det stod: jag vet inte när jag kommer tillbaks
Det beror på hur jag känner det?
Så om du, min älskade, känner det så
har dina tankar väl börjat irra
Då tänker du inte längre på mej
utan på landet, dit du reser
Så tag somrarnas hetta och tag vintrarnas köld
Tag vårvinterns vildaste vindar
Jo, kanske finns det nånting, du kan skicka hem till mej,
spanska stövlar av mjukt, spanskt läder"
Jag ska segla ifrån dej imorgon
Finns det nånting, jag kan skicka tillbaka till dej
ifrån landet, dit jag kommer
Nej, det finns inget, du kan skicka tillbaka till mej
Det finns ingenting, jag önskar att jag ägde
Bara att du kom hit tillbaka igen
likadan som när du reste
Men jag trodde kanske, du ville ha nånting fint
gjort av silver eller ädla stenar
antingen från bergen runt Madrid
eller från kusten vid Barcelona
Tag himmelens stjärnor och tag bergens guld
Tag dom vackraste pärlorna i havet
Jag skulle byta bort dom mot en kyss från dej
Det är det enda, jag önskar att du gav mej
Men kanske är jag borta länge än
och det är ju bara som jag frågar
Finns det inget, jag kan skicka som kan minna dej om mej
och göra dina dagar mindre långa
Hur kan du, hur kan du fråga mej igen
Du vet ju att det bara gör mej ledsen
Samma sak som jag vill ha idag
vill jag ju ha igen imorgon
Jag fick ett brev, det var en höstklar dag
Det var ifrån båten som hon seglar med
Det stod: jag vet inte när jag kommer tillbaks
Det beror på hur jag känner det?
Så om du, min älskade, känner det så
har dina tankar väl börjat irra
Då tänker du inte längre på mej
utan på landet, dit du reser
Så tag somrarnas hetta och tag vintrarnas köld
Tag vårvinterns vildaste vindar
Jo, kanske finns det nånting, du kan skicka hem till mej,
spanska stövlar av mjukt, spanskt läder"
...
"Dom viskar: Du är tidlös, men dom menar omodern.
En elakhet som blir den ultimata komplimangen"
Kärlek
It´s times like these you learn to live again
It´s times like these you give and give again
It´s times like these you learn to love again
It´s times like these time and time again
Det är de minsta varelserna som ger tillräckligt med styrka för att aldrig någonsin ge upp.
På fri fot
Förvirrad och konfunderad.
Helt plötsligt så många alternativ och erbjudanden.
Norge eller Grekland?
Eller helt enkelt känna tryggheten hemma i lilla Kristinehamn.
Tjäna pengar eller få uppleva äventyr ute i världen?
Ja frågorna är många just nu. Jag vet inte vad jag ska tro eller hoppas på.
Jag vet inte alls.
Det bara snurrar i mitt annars så tunga huvud.
Som alltid när det börjar storma runt mig så kommer ångesten. Bang!
Jag är inte van vid uppmärksamhet. Jag är inte heller van vid att lyckas. Eller komma nånvart.
Så att jag nu är förvirrad och till och med lite förväntansfull, är inte konstigt.
Jag måste avvakta några dagar. Innan jag kan fatta några som helst beslut.
Det är ju inte så bråttom egentligen. Det gäller ju faktiskt bara mitt liv och min framtid.
Helt plötsligt så många alternativ och erbjudanden.
Norge eller Grekland?
Eller helt enkelt känna tryggheten hemma i lilla Kristinehamn.
Tjäna pengar eller få uppleva äventyr ute i världen?
Ja frågorna är många just nu. Jag vet inte vad jag ska tro eller hoppas på.
Jag vet inte alls.
Det bara snurrar i mitt annars så tunga huvud.
Som alltid när det börjar storma runt mig så kommer ångesten. Bang!
Jag är inte van vid uppmärksamhet. Jag är inte heller van vid att lyckas. Eller komma nånvart.
Så att jag nu är förvirrad och till och med lite förväntansfull, är inte konstigt.
Jag måste avvakta några dagar. Innan jag kan fatta några som helst beslut.
Det är ju inte så bråttom egentligen. Det gäller ju faktiskt bara mitt liv och min framtid.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ...
Ibland önskar jag att man bara kunde åka härifrån. Jag och min familj.
Hitta en egen idyll, en egen fristad.
Utan bekymmer och sorg.
Bara leva för dagen.
Leva på riktigt...
Hitta en egen idyll, en egen fristad.
Utan bekymmer och sorg.
Bara leva för dagen.
Leva på riktigt...
"Jag trivs bäst i öppna landskap,nära havet vill jag bo,
några månader om året, så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart.
Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart.
Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört,
och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört.
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ,
ingen kommer in i min närhet, som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, och fälten fylls av ljus,
när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt,
när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,
när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti.
När det klara och det enkla, får råda som det vill,
när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still.
Då binder jag en krans av löv, och lägger den runt närmaste sten,
där runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri."
Ovan är ett citat av den store herr Lundell. Han är en av de som räcker mig handen när tillvaron faller omkring mig.
några månader om året, så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart.
Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart.
Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört,
och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört.
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ,
ingen kommer in i min närhet, som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, och fälten fylls av ljus,
när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt,
när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,
när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti.
När det klara och det enkla, får råda som det vill,
när ja, är ja, och nej, är nej,och tvivlet tiger still.
Då binder jag en krans av löv, och lägger den runt närmaste sten,
där runor ristats för vår skull, nån gång för länge sen.
Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri."
Ovan är ett citat av den store herr Lundell. Han är en av de som räcker mig handen när tillvaron faller omkring mig.
Here comes the sun
Väcktes av strålar av energi som letade sig in i mitt mörka sovrum. Underbart!
Foten läker och febern är borta.
En renande promenad finns inom räckhåll idag.
Kanske fastnar solstrålarna på mina nu så bleka kinder, ger mig ny energi!
Skönt!
"Little darling, it´s been a long cold lonely winter
Little darling, it feels like years since it´s been here
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it´s all right
Little darling, the smiles returning to the faces
Little darling, it seems like years since it´s been here
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it´s all right"
Foten läker och febern är borta.
En renande promenad finns inom räckhåll idag.
Kanske fastnar solstrålarna på mina nu så bleka kinder, ger mig ny energi!
Skönt!
"Little darling, it´s been a long cold lonely winter
Little darling, it feels like years since it´s been here
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it´s all right
Little darling, the smiles returning to the faces
Little darling, it seems like years since it´s been here
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it´s all right"
Feberyra
Jag är trött.
Och förkylningen tar på kroppen mer än vanligt.
Det rycker i mina rastlösa ben och jag vill helst bara ut i natten. Springa tills jag stupar. Rensa lungorna och tankarna från allt jobbigt och tungt. Fylla lungorna med ren luft, fylla tankarna med ljusa tankar.
Men det får vänta någon dag. Tills feberyran lagt sig en aning.
Trots feber så har det funnits lite kreativitet inom mig under kvällen. Konstnären och poeten inom mig kom nog fram en stund idag. Att skapa något med händerna gör mig lycklig!
Idag satt jag och bläddrade igenom de papper, brev och foton som finns kvar efter pappa, och allt väcker så otroligt mycket känslor och minnen. Det är så jobbigt. Men samtidigt så jävla skönt. I de där plastpåsarna och kartongerna finns han ju fortfarande kvar. Det är bara att röra vid dom så kommer han fram igen. Och det är underbart. Som om han fortfarande fanns här.
Jag vill också ge en liten hälsning till min andra livs kärlek...Herr Hellström. Tack för musiken du gett mig.
Tack för Brännö serenad.
Och förkylningen tar på kroppen mer än vanligt.
Det rycker i mina rastlösa ben och jag vill helst bara ut i natten. Springa tills jag stupar. Rensa lungorna och tankarna från allt jobbigt och tungt. Fylla lungorna med ren luft, fylla tankarna med ljusa tankar.
Men det får vänta någon dag. Tills feberyran lagt sig en aning.
Trots feber så har det funnits lite kreativitet inom mig under kvällen. Konstnären och poeten inom mig kom nog fram en stund idag. Att skapa något med händerna gör mig lycklig!
Idag satt jag och bläddrade igenom de papper, brev och foton som finns kvar efter pappa, och allt väcker så otroligt mycket känslor och minnen. Det är så jobbigt. Men samtidigt så jävla skönt. I de där plastpåsarna och kartongerna finns han ju fortfarande kvar. Det är bara att röra vid dom så kommer han fram igen. Och det är underbart. Som om han fortfarande fanns här.
Jag vill också ge en liten hälsning till min andra livs kärlek...Herr Hellström. Tack för musiken du gett mig.
Tack för Brännö serenad.
Sprid ut bensinen över solnedgången, riv ner staden
Häll ut havet ända bort till horisonten, tysta ner musiken
Han kommer aldrig hit igen
Häll ut havet ända bort till horisonten, tysta ner musiken
Han kommer aldrig hit igen
Du och jag
får jag vara som du
när mina ben viker sig under min osäkra kropp
får jag vara som du
när mitt svaga sinne sviker mig
får jag vara som du
när du botar min ensamhet
får jag göra som du
när stegen i mörket kommer allt närmre
får jag göra som du
när andetagen blåser i min nacke
får jag göra som du
när du botar min osäkerhet
Vill du ta hand om mig för all evighet?
när mina ben viker sig under min osäkra kropp
får jag vara som du
när mitt svaga sinne sviker mig
får jag vara som du
när du botar min ensamhet
får jag göra som du
när stegen i mörket kommer allt närmre
får jag göra som du
när andetagen blåser i min nacke
får jag göra som du
när du botar min osäkerhet
Vill du ta hand om mig för all evighet?
Mikaela Hjärta Mattias
5 år idag
5 år idag
Älskad och sedd
Om bara viljan fanns där. Om jag bara kunde få fram en gnutta motivation ur mitt sinne.
Om den bara gick att dra ur mig.
Viljan att fortsätta. Viljan att förändra.
En önskan om att bli en fin människa.
Bli någon annan än den jag är.
Den jag ser i spegeln är inte längre jag. De ord som formas av min tunga är inte mina.
Om jag bara kunde ändra på allt. Med en fingerknäppning. På en dag.
Bli en vacker människa.
Inuti och utanpå.
Om den bara gick att dra ur mig.
Viljan att fortsätta. Viljan att förändra.
En önskan om att bli en fin människa.
Bli någon annan än den jag är.
Den jag ser i spegeln är inte längre jag. De ord som formas av min tunga är inte mina.
Om jag bara kunde ändra på allt. Med en fingerknäppning. På en dag.
Bli en vacker människa.
Inuti och utanpå.
Out of the blue, into the black...
Nerför gatan där vi gick
finns stegen efter dig kvar,
luften är liksom tyngre.
Minnet av ditt leende
dröjer sig kvar på min näthinna
Minns du klipporna?
där vi stod och tittade ut över sjön.
"En dag ska vi dit igen Ela", sade du
Jag kunde bara le...
Idag önskar jag att det bara kunde ta slut. Ibland försvinner hoppet helt och hållet.
Det blir bara mörkare.
Idag saknar jag dig mer än igår. Igår hade jag sällskap av vänner och kärlek.
Idag är luften som bly och tankarna ihåliga.
Idag omringas jag av tomheten.
Skulle du ta emot mig om jag kommer till dig?
Jag saknar dig pappa.
finns stegen efter dig kvar,
luften är liksom tyngre.
Minnet av ditt leende
dröjer sig kvar på min näthinna
Minns du klipporna?
där vi stod och tittade ut över sjön.
"En dag ska vi dit igen Ela", sade du
Jag kunde bara le...
Idag önskar jag att det bara kunde ta slut. Ibland försvinner hoppet helt och hållet.
Det blir bara mörkare.
Idag saknar jag dig mer än igår. Igår hade jag sällskap av vänner och kärlek.
Idag är luften som bly och tankarna ihåliga.
Idag omringas jag av tomheten.
Skulle du ta emot mig om jag kommer till dig?
Jag saknar dig pappa.
Stackars Jack, vad ska du göra med drömmen som sprack?
igår fick jag tack vare en blogg, veta att min kusin blivit mamma igen. Jättegrattis till henne och hennes familj!
Och namnet på sonen...mitt namn. Som jag sedan länge bestämt att min och M:s son ska heta, i andranamn iochförsig, men ändå. Detta är andra gången det händer. Min andra kusin döpte för tre år sedan sin dotter till det namnet jag valt till min framtida dotter.
Men denna gång var det jobbigare. Detta pojknamn har en förbindelse med min pappa, och därför har det namnet alltid känts speciellt för mig. Tråkigt och ledsamt.
Men det är bara att konstatera, jag är inte mamma ännu, men den dagen jag får en son så kommer det finnas två J i släkten.
Grattis igen till H och hennes söta lilla pojke!
Och namnet på sonen...mitt namn. Som jag sedan länge bestämt att min och M:s son ska heta, i andranamn iochförsig, men ändå. Detta är andra gången det händer. Min andra kusin döpte för tre år sedan sin dotter till det namnet jag valt till min framtida dotter.
Men denna gång var det jobbigare. Detta pojknamn har en förbindelse med min pappa, och därför har det namnet alltid känts speciellt för mig. Tråkigt och ledsamt.
Men det är bara att konstatera, jag är inte mamma ännu, men den dagen jag får en son så kommer det finnas två J i släkten.
Grattis igen till H och hennes söta lilla pojke!
Och då kommer känslan....
Nu åker vi snart!
Känslan har infunnit sig i mig än en gång!
Äntligen finns en liten uns av lycka i mig.
Kvällen kommer bli underbar!
Har aldrig träffat nån som du
Du är som jag när vi dansar
Musik non stop till slut "
