Picture in a frame


Jag tittade igenom våra fotografier idag. Alla bilder vi samlat på oss genom åren. På min mamma och pappa, på mina syskon, och på mina släktingar. Jag har tittat på dessa fotografier miljontals gånger, men först nu slog det mig på riktigt. Det finns inga bilder på oss med pappa. Jag hittade ett fåtal, de kan räknas på min ena hand.
Det finns massvis med bilder på mig och mina syskon, men inte många med oss tillsammans med pappa. De "försvann" för många år sedan. Och det gör mig så ont. Fotografier är något av det viktigaste som finns, och nu finns det inte några. Det bränner så i mitt hjärta att veta att pappa ville att vi skulle glömma bort honom. Hur skulle vi någonsin kunna glömma honom?



Jag och min pappa.

Kommentarer
Postat av: Amalia

Hej, förlåt att jag inte mejlat. Inte kännst läge, du vet säkert hur det är.
Nu när jag väl tänkte mejla så hittar jag inte din email :S hur som helst så är min här: [email protected] skriv gärna till mig. och du radera denna kommentar gärna sedan, vill gärna inte lämna ut min email i detta sammanhang annars... Hoppas du förstår. ta hand om dig, kramar

2007-12-05 @ 10:32:13
URL: http://blogg.aftonbladet.se/19487

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0